Preliminär bedömning av nya uppgifter om förlisningen av passagerarfartyget ESTONIA

S-200/20
Händelsedatum: 2020-10-02

Arbetet med den preliminära bedömningen leds av Estland.

Passagerarfartyget ESTONIA sjönk den 28 september 1994 under en resa från Tallinn till Stockholm. Av de 989 personer som fanns ombord omkom 852 personer. I enlighet med en överenskommelse mellan statsministrarna i Estland, Finland och Sverige bildades en gemensam utredningskommission (JAIC) som undersökte olyckan. En slutrapport publicerades i december 1997.

Den 28 september 2020 publicerades ett filmmaterial som visade ett hål i fartygets styrbordssida.

Estlands säkerhetsutredningsmyndighet har inlett en preliminär bedömning av de nya uppgifterna och begärt bistånd av motsvarande myndigheter i Finland och Sverige. Olycksutredningscentralen i Finland och Statens haverikommission i Sverige har beslutat att bistå den estniska myndigheten i sin bedömning.

Syftet med en preliminär bedömning efter en sjöolycka är normalt att överväga om en haveriutredning ska inledas. I detta fall syftar den preliminära bedömningen till att överväga om den nya informationen ger anledning att revidera de slutsatser som drogs i 1997 års rapport, om nya utredningsåtgärder bör vidtas och i så fall vilka.

De tre haverikommissionerna arbetar nu gemensamt i enlighet med de internationella reglerna om utredning av sjöolyckor. Under arbetet kommer 1995 års överenskommelse mellan de tre staterna om gravfrid att respekteras.

Uppdatering den 27 november 2020

Arbetet med den preliminära bedömningen beträffande M/S Estonia fortgår.

Haverikommissionerna i Estland, Finland och Sverige – ledda av flaggstaten Estland – möts på distans en gång i veckan. Den estniska och den svenska haverikommissionen har även träffats i Stockholm. Den pågående pandemin påverkar möjligheterna att hålla fysiska möten.

Utredarna har fått möjlighet att, i närvaro av filmbolaget, granska det oredigerade råfilmsmaterialet, som i vissa delar publicerades på D-play den 28 september 2020. Utredarna har också inspekterat M/S Estonias bogvisir i Sverige.

Den svenska delen av utredningsgruppen har haft ett möte med några av de överlevande och företrädare för anhöriga. Ytterligare möten med överlevande planeras i närtid.

För att ytterligare kunna bedöma relevansen av det nya filmmaterialet och jämföra det med 1997 års rapport från den gemensamma utredningskommissionen (JAIC) behöver fler dokument hämtas in och ytterligare analyser genomföras. Utredarna arbetar bl.a. med att få tillgång till ritningar av fartyget och kartläggningar av bottenförhållandena på platsen. Analyser av fartygets skrovkonstruktion och material behöver också göras för att bedöma uppkomsten av de hål som finns i fartygets skrov.

Uppdatering den 18 december 2020

Utredningsmyndigheterna i Estland, Finland och Sverige har kommit överens om att det finns anledning att genomföra utredningsåtgärder på plats.

Bland annat bör en undersökning och dokumentation göras av fartygets skrov, befintliga skador i skrovet och särskilt de två hål som inte tidigare dokumenterats. Sjöbotten runt fartyget bör också dokumenteras. Vidare kan det behöva tas prover såväl av materialet i skrovet som av sjöbotten för närmare analyser.

Med anledning av detta har Statens haverikommission gjort en framställan till regeringen och begärt att lagstiftningen till skydd för gravfriden vid M/S Estonia ändras på ett sådant sätt att det blir möjligt att genomföra de nämnda utredningsåtgärderna. Det finns även en internationell överenskommelse som reglerar gravfriden vid M/S Estonia och som ratificerats av flera stater. Statens haverikommission har även begärt att regeringen säkerställer att den överenskommelsen inte medför hinder för att genomföra utredningsåtgärderna.

Uppdatering den 19 maj 2021

Regeringarna i Sverige och Finland har påbörjat ett arbete med ändringar av nationell rätt för att möjliggöra de undersökningar som utredningsmyndigheterna bedömer nödvändiga. Lagändringarna ska behandlas i respektive lands riksdag och är planerade att träda i kraft den 1 juli 2021.

Utredningsmyndigheterna planerar att inleda undersökningarna under juli månad. Undersökningarna på plats kommer att ske i flera steg och olika former av undervattensundersökningar kommer att ske från juli 2021 till försommaren 2022.

Den förstudie som kommer att genomföras i juli 2021 syftar främst till att undersöka bottenförhållandena och fartygets position på botten. I dessa frågor samarbetar haverikommissionen bl.a. med Sveriges geologiska undersökning, Statens geotekniska institut och Stockholms universitet.

En större undersökning som bl.a. innefattar att dokumentera fartyget med fotogrammetri kommer att genomföras i ett senare skede. Arbete pågår med att genomföra en upphandling av denna del av undersökningarna. Det är sannolikt att denna del av arbetet genomförs under våren 2022.

Uppdatering den 8 juli 2021

Utredningsmyndigheterna i Estland och Sverige genomför en förstudie på olycksplatsen den 8-18 juli 2021.

Arbetet innefattar i första hand undersökningar av botten och fartyget med olika former av ekolods- eller sonarinstrument. Viss fotografisk dokumentation med ROV (undervattensrobot) kan också komma att göras.

Bland de undersökningar som planeras kan nämnas:

  • Multibeam (multistråleekolod) med utrustning monterad på fartyg som kör över området.
  • Sidescan (sidoseende ekolod) med utrustning som släpas av ett fartyg genom vattnet.
  • Svepsonarundersökning (Mesotech) med utrustning som sänks ned och placeras runt vraket.

Förstudien kommer att genomföras av det estniska kombinationsfartyget EVA 316 och det svenska forskningsfartyget ELECTRA af ASKÖ.

Flertalet av undersökningarna kommer att genomföras av Stockholms universitet. Den data som samlas in är omfattande och det kommer att ta några månader efter operationen innan hela datamängden har hunnit bearbetas.

Fartygen löper ut från sina respektive hamnar den 8 juli. Den 9 juli kommer en minnesstund att genomföras på olycksplatsen med deltagande från den estniska, svenska, finländska och lettiska kyrkan. Med reservation för vädrets påverkan beräknas undersökningsarbetet därefter pågå fram till den 18 juli.

Förstudie dag 1

Under natten till fredagen ankom det svenska forskningsfartyget ELECTRA af ASKÖ till olycksplatsen. Tester och kalibrering av utrustning genomfördes liksom i viss utsträckning scanning av vattenmassan (midwater profiling). Det estniska kombinationsfartyget EVA 316 ankom till platsen under tidig morgon. Vid lunchtid anslöt det estniska gränsbevakningsfartyget KINDAL KURVITS. Ombord på detta genomfördes en minnesceremoni av biskoparna Kaarlo Kalliala, Finland, Tuulikki Koivunen Bylund, Sverige, Tiit Salumäe, Estland, Einars Alpe, Lettland och pastorn Eija Kalliala, Finland.

Under eftermiddagen och kvällen genomfördes undersökningar med multistråleekolod (multibeam) i direkt anslutning till vraket. En boj för strömmätning (ADCP) placerades också ut.

Under sen kväll avbröts arbetet på grund av hög sjö och ELECTRA gick mot Hangö för att söka väderskydd och processa den data som samlats in. EVA 316 gick mot Lehtma för att ankra. Beslut om nya åtgärder tas vid genomgång av väderprognoser under lördagen.

Förstudie dag 2

Under lördagen återvände ELECTRA af ASKÖ och EVA 316 till olycksplatsen. Undersökningar genomfördes med sedimentekolod (sub bottom profiling). Utrustningen är monterad på fartyget som kör över området i ett rutmönster för att samla in geologiska data om sedimenten under havsbotten. Till söndagen är det prognostiserat våghöjder som påverkar kvaliteten i undersökningarna negativt. Båda fartygen avbröt därför arbetet på platsen vid 23-tiden och gick mot Kärdla för bunkring. Undersökningarna beräknas återupptas söndag kväll.

Förstudie dag 3

Under dagen låg ELECTRA af ASKÖ vid kaj i Kärdla medan EVA 316 låg på redden utanför Kärdla. I väntan på lämpligt väder genomfördes proviantering och underhåll av utrustning. Gemensamma möten om de fortsatta undersökningarna kunde också hållas. Under kvällen gick båda fartygen åter mot olycksplatsen.

Förstudie dag 4

ELECTRA af ASKÖ utförde undersökningar med sidoseende ekolod (side scan sonar), vilket är en utrustning som bogseras genom vattnet efter fartyget. EVA 316 inledde undersökningar med svepsonar (Mesotech). Det är en sonarutrustning som sänks ned till botten på ett antal punkter runt fartyget och scannar omgivningen med akustiska signaler. Väderförhållandena är goda och arbetet på platsen bedöms kunna fortsätta under natten.

Förstudie dag 5

ELECTRA af ASKÖ genomförde ytterligare en detaljerad undersökning av vraket och den närmaste omgivningen med hjälp av multibeam. EVA 316 fortsatte med undersökningar med svepsonar på botten (Mesotech).

Under natten gick EVA 316 till Kärdla för transfer av personer till och från land.

Förstudie dag 6

EVA 316 återvände till olycksplatsen och fortsatte att genomföra undersökningar med svepsonar (Mesotech) på botten. Ytterligare ett fartyg, en estnisk dykbåt (VLT 089), anslöt till arbetet för att genomföra undersökningar av vraket med en ROV (remotely operated underwater vehicle) med kameror. Siktförhållandena visade sig vara bättre än förväntat.

ELECTRA af ASKÖ tog bottenprover i området (coring) och genomförde ytterligare en undersökning med en sorts sedimentekolod (boomer) som släpas genom vattnet och akustiskt undersöker sjöbotten och sedimenten under den.

Under kvällen avslutade ELECTRA af ASKÖ sina uppgifter på plats, bunkrade från EVA 316 och påbörjade återresan mot Sverige. EVA 316 ligger kvar på olycksplatsen för att genomföra fortsatta undersökningar.

Förstudie dag 7

EVA 316 fortsatte att genomföra undersökningar av vraket med hjälp av svepsonar och ROV med kameror under dagen.

Förstudie dag 8

Strax efter midnatt avslutades arbetet på platsen och EVA 316 gick mot Tallinn.

Resultat av förstudien

De data som samlas in under förstudien är omfattande och behöver processas och analyseras innan säkra slutsatser kan dras. Det arbetet kan komma att ta i storleksordningen tre månader. Resultaten kommer därefter att offentliggöras och de kommer även att ligga till grund för beslut om fortsatta utredningsåtgärder.

Vissa konstateranden kan dock göras redan nu.

  • De två hål som filmats av dokumentärfilmare, varav det ena visats i en TV-dokumentär, har bekräftats och dokumenterats med svepsonar och kamera. I anslutning till hålen finns ett antal sprickor i skrovet och mellan hålen finns en längre intryckning i skrovet som bedöms vara drygt 20 meter lång.
  • En del av vraket ligger i mycket mjuk lera. Det finns även partier av botten i närheten av vraket med stenar, hård botten och berg i dagen. Om det haft betydelse för uppkomsten av de två hål i skrovet som har granskats är för tidigt att säga.
  • Vid undersökning av fartyget med svepsonar indikerade resultaten att det finns en öppning i fartygets för. ROV-undersökning med kamera bekräftade att fartygets bogramp inte längre fanns på sin plats utan lossnat från sina gångjärnsfästen och nu ligger på sidan, vilket lämnar en öppning in till fartygets bildäck.
  • Även andra skador på fartyget har dokumenterats. Det finns bl.a. deformationer på akterskeppet som kan överensstämma med att aktern träffade botten först.

Uppdatering den 15 september 2021

Den undersökning som gjordes med svepsonar (Mesotech) i samband med förstudien utfördes av Abbott Underwater Acoustics, LLC. En rapport om arbetet har lämnats över till Estlands och Sveriges haverikommissioner. En länk till rapporten finns nedan.

Rapport från undersökning med svepsonar (Mesotech)

Pressbilder

Ovanstående länk leder till foton från undersökningarna som fritt får användas av media under förutsättning att referens sker till Madis Veltman, Postimees.

EVA316-och-Electra-2.png#asset:15568

Foto: Statens haverikommission


Svensk ordförande
Jonas Bäckstrand
Utredningsledare i Sverige
Jörgen Zachau

Nytt i utredningen


2021-05-19 Pressmeddelande 19 maj 2021
2020-12-18 Framställan till regeringen om lagändring
2020-12-18 Pressmeddelande 18 december 2020
2020-11-27 Pressmeddelande 27 november 2020
2020-10-02 Pressmeddelande 2 oktober 2020

Skriv ut